Författare: sm7mmq

I detta klipp från Tekniskt magasin från 80-talet kan dom flesta säkert bli lite nostalgiska. Tekniskt magasin – amatörradio

Utbudet av mikroprocessorer på färdiga utvecklingskort har exploderat de senaste åren. I spetsen finns Arduino som tack vare sin enkla utvecklingsmiljö och stora community har tagit medparten av marknadsandelarna. Till dessa kommer en uppsjö av olika versioner och varianter på arduinokorten, vissa är rena kloner eller kopior. Ett kort som inte vunnit alls lika mycket mark är Texas Instruments ”LaunchPad” som bland annat baseras på Texas Instruments egna mikroprocessorer MSP430.

Just detta kortet är försett med processorn MSP430 och är till storleken likvärdigt med Arduino Uno som ofta levereras med processorn Atmega328. Anslutningarna är lite mer begränsade än Arduinon, den har mini-USB anslutning istället för USB-B, och saknar DC-kontakten som Arduinon har. Launchpad levereras dessutom med en lös 32KHz kristall, medans Arduinon har en förmonterad. Bland Launchpads fördelar finns bland annat lägre strömförbrukning och att man har bättre lysdioder och en inbyggd knapp.

Det finns ett par olika utvecklingsmiljöer som kan användas med Launchpad, den enklaste är Energia, som är förvillande lik Arduino IDE. Energia finns för Windows/Mac/Linux och utförliga installationsanvisningar finns på TIs hemsida.

Launchpad har ett relativt lågt pris, 10USD från tillverkaren, och cirka 100kr på Ebay.

Länkar:

Texas Instrument Launchpad

 

 

SSA har skrivit en intressant berättelse om SM1CQA som tjänstgjorde som fartygstelegrafist på Tirfing Markland under början på 1960-talet. Tirfing Markland byggdes 1952 av Broströmskoncernen som tankfartyg men byggdes senare om till bulklastare för att frakta järnmalm, en marknad som expanderade snabbt på den tiden. Fartyget råkade ut för en maskinrumsbrand med flera skadade som följd, mitt ute på Indiska oceanen 1961 och den enda kommunikationsvägen till land var en batteridriven nödsändare.

Berättelsen påminner om en svunnen tid där sjömännen arbetade långa perioder i streck, och hade mycket begränsade möjligheter att hålla kontakten med sina nära och kära.

LÄNK

SSA – Tirfing Markland 1960

En L-match tuner är enkel att bygga och har i princip bara två komponenter, en spole och en kondensator. Tunern kan användas för att stämma av longwire och randomwireantenner, och fungerar därför bra till portabelkörning när man inte har möjlighet att använda mer sofistikerade antenner. Just det här bygget är gjort för att fungera väl tillsammans med en FT-817.

Spolen kan utgöras av antingen en luftlindad eller en spole lindad runt en järnpulverkärna(tex. T200-2). Fördelen med en torroid lindad spole är att den blir avsevärt mycket mindre än om man använder en luftlindad induktans. Storleksmässigt hamnar dessa på runt 10-20uH(motsvarande 30-40varv på en T200-2). Mängden induktans som kopplas in i kretsen bestäms av en vridomkopplare med 12 lägen. Ungefär vart tredje varv på spolen är lindat med en ”lödögla” som är ansluten till vridomkopplaren.

Vridkondensatorer tar stor plats och är ofta svåra att hitta med tillräckligt stora isolationsavstånd, därför är det betydligt enklare att använda vanliga kondensatorer i ett nätverk med switchar. Nackdelen med detta är att det inte blir direkt intuitivt att använda, och att man bör undvika att manövrera brytarna under last. Fördelen är dock att det hela systemet blir väldigt kompakt. Denna tuner är byggd med 7st kondensatorer av Silver Mica(3kV) modell i storlekarna(eller så nära man kommer) 10pF/20pF/40pF/80pF/160pF/320pF/640pF, vilket ger utslag från 0-1270pF i steg om 10pF.

I denna konstruktion finns även en brytare som skiftar inkoppling av kondensatornätet från före till efter spolen, vilket ökar antalet frekvenser som kan stämmas av.

Själva skalet är enkelt tillverkat av ett gammalt hyllplan i Ek från Biltema, och försett med 2st bärhandtag/sladdvindor(köksskåpshandtag). Tjock rostfri plåt är lite svårt att arbeta med och denna skulle med fördel kunna bytas ut mot t.ex. kretskortslaminat.

Efter montering testades det att stämma av en ca 10m lång randomwire, slängd över hustaket, och en motvikt på 4m utlagd i trädgården. Det var inte något problem att komma ner i SWR 1:1 på kortvågsbanden, även om det tog en liten stunds letande. Ett par QSO genomfördes med Italien och England med goda signalrapporter. För att fixa till det sista på tunern så vaxades och polerades träet med mörkt ”Annie Slown” vax, samt möbeltassar monterades på undersidan.

 

Det finns många olika program för att göra elektronikritningar, en del av dessa är väldigt avancerade och sköter layouten på det blivande kretskortet åt en också. Target3001 och EaglePCB är två välanvända program. Nu finns det även weblösningar där man kan göra elektronikritningar utan att installera någon programvara, Digikey har ett alternativ som heter Scheme It som är väldigt smidigt och lättanvänt. En stor fördel med detta är att man kan använda det från vilken dator som helst, utan att behöva installera några program.

Länk:

Digikey, Scheme It