Lunds Radioamatörer, Lackalänga Skola
Hörby Mellanvåg 1179 kHz är åter aktiv. Sändningarna pågår dygnet runt och sändaren står nu på den plats där Hörbys första mellanvågssändare stod dvs Karlsfält ca 5km söder om Hörby. Besök hemsidan www.veteranljuddagen.se för mer information. Vi tar tacksamt emot din lyssnarrapport. Formulär finns på hemsidan.
Om man vill sända portabelt på en fieldday eller baraha beredskap för eventuella strömavbrott hemma behöver man ha tillgång till batterier. Det finns många olika batterier att välja mellan, som alla har sina för och nackdelar.
Här är en kort genomgång av de vanligaste batterityperna som lämpar sig för radioamatmatörbruk.
Blybatteri(Gel)
Gelbatterier är blysyrabatterier där syran är i Gel-form. Dessa batterier går att montera liggandes och klarar cykling betydligt bättre än vanliga bilbatterier. Ett bilbatteri är byggt för att klara av väldigt höga strömmar(till startmotorn), men det betyder att batteriet i gengäld inte hanterar djupurladdningar bra. Ett gel-batteri däremot byggt för att klara djupurladdning bättre. Man bör dock vara medveten om att gel-batteriets kapacitet i Ah snabbt minskar vid ökade strömuttag, en del tillverkare specificerar detta i en tabell/kurva.
Fördelar
Nackdelar
LiPo-batteri
Litiumbatterier finns i ett antal olika utföranden med olika egenskaper. De vanligast förekommande är LitiumPolymer(LiPo) dessa används flitigt inom modellhobbyn. Fördelen med dessa är låg vikt och mycket hög urladdningsström. Däremot finns det risker med dessa batterier, ovarsam hantering kan lätt förstöra batteriet och orsaka brand.
Fördelar
Nackdelar
Kapacitet och C?
Batteriers i och ur-laddningsförmåga anges ofta i talet C, detta är relaterat till batteriets storlek i mAh. Ett litiumbatteri anges ofta ha cirka 30C för konstant urladdning och 60C för tillfällig(max 10s).
För ett 3sLipo(11,1v) på 4000mAh motsvarar detta 30c x 4Ah = 120Ampere i konstant belasning, eller 60c x 4Ah = 240Ampere i tillfällig belastning.
Värt att tänka på är att ett Gel Batteri på 9Ah enbart innehåller denna energimängd vid urladdning på tex 1/5c. Vid urladdning på 1C(en timme) så får man kanske bara ut hälften, dvs 4,5Ah.
Laddare
En bra batteriladdare är en klok investering för den som använder batterier ofta, det finns en uppsjö av dessa men ofta klarar dom enbart en typ av batterier. För cirka 700kr kan man köpa en multiladdare av modellen Bantam/Imax B6, denna klarar av att ladda nästam samtliga på marknaden förekommande batterier. Dessutom får man en bra bild av batteriets status eftersom laddaren visar laddad energi i mAh.
Var köper man då dessa?
Lipobatterier köps enklast i den lokala hobbyhandeln, eftersom flygfrakt brukar vara dyrt(på grund av brandrisken). Laddare däremot kan med fördel köpas på Ebay eller Amazon där man kan få dom till ett bra pris. Blybatterier är oftast enklast att köpa inom fordonsfackhandeln.
Boken Low Profile Amateur Radio av Jim Kearman(KR1S) erbjuder på intressant och matnyttig läsning. Många ämnen, allt från vågutbredning, störningsproblem och diskreta antenner till mobilinstallationer behandlas på ett lättläst och underhållande sätt. Förlaget ARRL har tyvärr slutat trycka boken, men det finns gott om begagnade att köpa via Amazon
ISBN: 0872594114
En SARK100 är en billig och enkel SWR-analysator för 1-60MHz. Just denna införskaffades på Ebay för cirka 730kr(87usd) med frakt, och dök upp i brevlådan 14dagar senare. Analysatorn är enkel att använda, och erbjuder inte några direkta överaskningar. Man kan antingen använda den för direktavläsning på displayen för vald frekvens, eller göra ett svep med knappen ”SCAN” på valt frekvensband, Sark100 presenterar då det område där SWR är lägst. Hela paketet väger ca 500gram, inbyggnadslådan är i metall och ger ett mycket gediget intryck.
SARK100 har en USB-port i botten och kan anslutas till en dator för utläsning av mätvärden. Den kan däremot inte bli strömförsörjd via denna USB-port. Med hjälp av ett enkelt datorprogram kan man snabbt få ut en graf som visar antennens beskaffenhet. Användargränssnittet är enkelt och lättavläst och displayen tydlig. Sark100 kan även mäta impedans, kapacitans och induktans. De tester som gjorts visar att Sark100 ger mätvärden med noggrannhet som är fullt tillräcklig för radioamatörbruk i samband med antennjusteringar. Det finns även en möjlighet att köra en kalibrering med hjälp av olika konstlaster.
SAK100 har möjlighet att bli strömförsörjd både via ett internt batteri på baksidan, eller via en DC-kontakt i botten, 13.8V. Av någon anledning levererades Sark100 med avklippt batterikabel, så en ny batterikontakt måste lödas fast. Undertecknad har använt ett LiPo-batteri på 3s400mAh, som var tillräckligt platt för att få plats under luckan på baksidan. Sammanfattningsvis är detta ett prisvärd och väldigt användbart instrument för den som bygger och experimenterar med antenner för kortvåg och 6m.
Windows: SM6WHY har gjort ett utmärkt program, Sark100 PC-Scan som fungerar under Windows, användargränssnittet är enkelt och det finns även en export funktion för att få ut mätdata till Ecel.
Linux: Programmet Antenna Analyzer har ett snarlikt användargränssnitt. Programmet måste komplieras före användning, på Ubuntu 15.04 fungerar följande kommandon för att kompliera och köra programmet efter nedladdning och uppackning.
$ qmake
$ make
$ sudo ./analyzer
Tidigare versioner av programmet måste köras med engelsk formatering på siffrorna, så man måste starta det med $ sudo LC_ALL=C ./analyzer för att det ska fungera korrekt.
Manuell styrning: Med terminalprogram är det också möjligt att kommunicera direkt med SARK100, tex med GTKTerm Programmet är ganska enkelt att använda, man får öppna den aktuella porten, tex /dev/ttyUSB1 med 57 000 baud, ingen paritet, 8bitar och 1 stopbit. Därefter kan man enkelt skicka kommandon som ”scan” ”imp” eller ”freq” och ta emot värdena i texformat. För att underlätta användandet kan man välja ”Local Echo On”, då ser man vad man själv skriver.
Länk:
Skåne är inte platt! Man ser tydligt hur den skånska topografin är baserad på dom tre stora ”åsarna” Rommelåsen, Söderåsen och Linderödsåsen. Dessa är egenteligen inte åsar utan horstar, förkastningar som uppstått för länge sedan. Lund påverkas särskilt eftersom staden är byggd på förlängningen av Rommelåsen.